Susanna goes Malawi

Nu ar vi antligen framme! Igar vid 12-13 tiden landade vi i Lilongwe efter en lang flygresa. Vi hann natt och jamt med flyget fran Johannesburg sa jag hann inte se sa mycket av den flygplatsen. Vi kom iaf med flyget till Malawi, men inte vart bagage. Sa forhoppningsvis kommer bagaget ikvall om vi har tur :) Sa vad hade jag i handbagaget? Nastan ingenting i kladvag!!! Vet inte hur jag tankte nar jag packade, hade inte tankt pa att bagaget skulle kunna komma pa avvagar. Jag var fullt upptagen att fordela tunga saker mellan bagaget och hand bagaget och inte fa overvikt att det dar med att packa det nodvandigaste i handbagaget fick komma i efterhand. Typiskt nog sa har jag aven dragit pa mig en forkylning sa jag hostar och snorar >(

Chris, som jobbar pa Ayise, hamtade upp oss pa flygplatsen och darefter akte vi taxi in till staden for att fa oss lite mat i magen. Sedan traskade vi runt i den gamla delen av Lilongwe och kopte det nodvandigaste hygienartiklarna och vaxlade pengar. Sedan vantade den langa bussfarden mot Blantyre, resan skulle ta 4 timmar men det tog betydligt langra tid. Vi akte med "den snabba bussen" som inte hade nagra stopp och och fika och dryck ingick i priset. Varfor det da blev en del stopp berodde pga poliskontroller. Dessa kontroller bestod av att bussen stannade, polismannen (eller poliskvinnan) gick in, pratade med chaufforen och sen gick ut igen. en gang gick alla i bussen ut for att sedan darefter ga in igen. Sa istallet for att vara framme vid 8-tiden kom vi fram vid 10-tiden.
Vid det har laget var jag alldeles slut, jag kunde knappt halla ogonen oppna. De andra hade sovit en del pa bussen, medan jag hamnade bredvid en pratglad kille. Det visade sig att han var fodd i Norwich (staden jag besokte i november forra aret! - varlden ar verkligen liten) i England, men uppvaxt bade i Malawi och Mozambique. Han skulle nu studera pa universitetet i London och han var aven pigg pa att lara sig en del svenska ;P

Det visade sig att vi skulle traffa familjerna redan ikvall sa omkring vid 11-tiden var i vi framme hos familjen Banda som kommer att vara min vardfamilj under min vistelsen har. Jag kande mig inte sa presentabel, men dom var jatte trevliga. Jag fick ett eget rum! Kanns jatteskont!

I morse blev jag vackt av frun i familjen, Mrs Banda och hennes tva barn, 7- ariga Chimmewe och lillkillen Bongani som var 3 ar. Bongani var saaaaa sot! Han sog bara och stirrade pa mig, sedan kom han tillbaka igen och stod i dorroppningen och bara stirrade. Jag forstar det, om jag hade varit honom hade jag oxa stirrat!

nu ar jag pa AYISE:s office for forsta dagen och ikvall blir det lite festligheter. Vi ska valkommnas och det ska sagas hejda till andra volontarer.

Kramar!