Susanna goes Malawi

Dags att berätta mer om organisationen CECOWDA (Centre for Conflict Management and Women Development Affairs). Som bekant bytte jag jobb. Slopade skolan för att börja på CECOWDA istället.

Vad händer då? Jo, mycket är på gång så jag hinner knappt tänka! Sedan jag började har jag varit med på flera olika fokusgrupper som diskuterar jämställdhetsfrågor. Det var särskilt intressant när jag var med på Fatimas sammankomst. Fatima är en härlig kvinna utan armar och ben som tillsammans med sin bror (han också utan armar och ben) basar för Forum of Development of Youth with Disabilites. Medlemmarna är funktionshindrade av olika slag och många var döva och blinda. Trots att jag inte förstod så mycket, mötet hölls för det mesta dels på Chichewa och jag är ingen hejjare på det engelska teckenspråket, men det var inspirerande att se deras entusiasm och det fick mig att känna mig styrkt efteråt.

Vad mera? Gått runt till olika secondary schools för att höra om de var intresserade av att lyssna på en presentation om mänskliga rättigheter. Var med på en sådan igår, tillsammans med Malin, och skolan som stod på tur var ett plugg på 600 elever. Eftersom de älskar teater i detta land så var drama en del av underhållningen. Dramat i helhet: Mamma, pappa, dotter och son. Föräldrarna har bara råd att skicka en av barnen till skolan och naturligtvis väljer de sonen. En rik friare dyker upp och vill gifta sig med dottern och föräldrarna tycker det blir bra för han kan betala för sig. Dottern vill inte gifta sig med gubben utan vill gå i skola. Föräldrarna försöker tvinga henne så hon flyr. Stöter då på en vännina som berättar om CECOWDA och beger sig dit. Vi på CECOWDA är på dotterns sida och förklarar att hon har rätt att gå i skola för det är en mänsklig rättighet och hon har rätt att gifta sig med vem hon vill. Tillsammans följs vi åt tillbaka till familjen och förklarar läget för föräldrarna. Till slut tar de sitt förnuft till fånga och dottern får gå i skola och hejdå till friaren. Happy ending. Jag fick några dagar innan veta innehållet men jag hade aldrig provat spela pjäsen. Så under dramats gång uppstod det många förvirringar, men så är vi ganska borta i verkligheten också. Så i slutändan blev det ändå trovärdigt!
Vad jag spelade? En volontär som jobbar för CECOWDA såklart!

Sedan då? Besökt en fabrik för att höra om de kunde bidra med mat till The Catholic Church feeding program och direkt när vi kom var de med på noterna och gav oss en säck med ris och påsar salt. Snabba puckar det är grejer det och vi, Jag, Malin och Caroline, blev alldeles upprymda av denna snabbhet. Skönt att se saker hända direkt även i Malawi.

Nu då? Mellan den 25 november - 10 december pågår den internationella kampanjen 16 days of activism against gender violence. Kampanjen har rullat sedan 1991 och CECOWDA kommer att delta. Vi planerar att anordna olika aktiviteter: dramaspel, demonstrationståg, utbildningsdag med temat the impact of small arms on women, debattdiskussioner och sporttävlingar. Idag har vi suttit och försökt göra upp en budgett på vad saker och ting kan tänkas kosta och skrivit bidragsansökningar. Jag har skrivit till en svensk organisation som CECOWDA arbetat med tidigare och bara efter 20 minuters mellanrum fick jag svar. Tyvärr inga pengar, men de kan bidra med material. Det kommer även att tryckas upp t-shirtar och detta taggar jag för. Damn vad jag vill ha en t-shirt!

Övrigt: På volontärfronten har det skett påökning, i förra vecka entrade tre koreaner bilden. De kommer att stanna i landet i 2 år och kommer vara utplaserade. Yuyong, en glad tjej som bott 4 år i Sydney och som har en pojkvän från Finland, kommer att stanna på AYISE medan Kung-li/Happy och The Dragon kommer att vara utplaserade i Liwonde och Zomba.

När vi ändå liks är igång: Häromdagen brast mitt humör, jag freakade ur totalt. Ville hötta med kniven mot de förbannade ouppfostrade ungarna som klättrar upp på muren och skriker och löljar sig efter en. Att de skriker efter en ute på gatan är en sak men att de stör oss i vårt hem, vår frizon, är en annan. Är för fasen inget djur på zoo man står och glor på! Att sätta glasskärvor på muren är kanske inte en dum idé...