Karaktär i blåsväder.
Jag är inte förvånad.
I veckan har vi varit mest på Tithandizane. Har inte funnits så mycket att göra på Cecowda så på tisdagen tog jag och Malin med Anna Klara på en rundtur i Blantyre. Hennes orientering slutade vid Chichiri shopcenter (Där stora Shoprite ploppar upp) mellan Limbe och Blantyre, vilket inte var något att skryta med. I Blantyre blev det bla ett besök till äldsta huset i landet, Mandala House (den brittiska stilen är inte svår att missa) Här finns en souvenirshop, ett café och en park att finna. I sikte mot cafét och jag beställde vaniljglass som visade vara den mest ljuvligaste skapelse i tidernas historia. Med andra ord den godaste glassen jag smakat i Malawi. Den smakade som äkta vaniljglass ska göra! Det var inte igår kan jag lova, den glassen gjorde min dag.
På Tithandizane har golvet blivit skurat inne i Tailoringshopen och text på en sida har målats dit. Den stora texten på väg 2 saknas fortfarande men det hindrar inte till att öppna för världen. Av Steven fick vi höra att de tilltänkta skräddarna skulle dyka upp på fredagen vilket de såklart inte gjorde. Samma dag följde Anna Klara med oss till Tithandizane för att kolla läget och barnen tyckte det var roligt, en till att busa med är aldrig fel. Denna dag blev det även ett rådslag inne i förrådet med lärarna (förutom Ireen) och kokerskorna. De berättade för mig och Malin att under onsdagen skulle Steven gå och köpa kol och socker. Han kom bara tillbaka med kol, sedan dök sockret upp för andra pengar dagen därpå. De började undra och frågade vart pengarna till den första omgången socker tagit vägen. Vad Steven svarade då var att vi, jag och Malin, hade följt med för köpet och istället för inköp av socker hade vi tagit pengarna. Stort frågetecken, vad är det jag hör?? Kvinnorna förklarade att det aldrig i livet trodde på detta. ”He is lying, we know you never steal from us.” Vi fick dessutom veta att de inte fått lön sedan december vilket inte vi visste, men uppenbart tycker Steven om att inte berätta det för oss. Diskussioner flödade och jag beslöt att hämta Steven så att han fick förklara sig. Steven var då som bortblåst från Barnhemmet. Så lätt kom han dock inte undan, vi traskade hem till Steven och träffade Josef men Steven var inte där heller. Vi ringde och han svarade hemma vilket var lögn och när han till slut dök upp var det enda han gjorde som förklarig var ”I don´t know” och glo i marken. Vi vet vilka vi tror på.
Jag är inte förvånad, bara BESVIKEN! Särskilt när vi vet hur Ben litade på Steven och när det verkade som Steven hade hjärta i Tithandizane. Har pratat med Josef för att få klarhet i hur Steven försörjer sig och det visade sig att Josef, som bor med honom, inte visste fullt ut. ”Jag frågar Steven men han säger ingenting” Luktar skumt för han kan dyka upp i fina kläder lite närsomhelst och då börjar man undra. Vi har beslutat att ha möte på måndag med alla och förhoppningsvis skapar det med klarheter.
Voilá lite suddigt dock, snyggare i verkligheten!
Vi vet vilka vi tycker om, Fombe är en av dem. You go woman!
Sedan har Malin varit ute på strapatser, Hon och en vän hamnade i bråk med den feta korrupta polisen. Utan att Malin hade någon aning vad anledningen till att polisen började bråka med hennes vän var hamnade de till slut på polisstationen. Det hela slutade lyckligt men polisen är as.
